måndagen den 24:e augusti 2009

EXTRA! EXTRA! EXTRA! EXTRA!

OBS! OBS! OBS!! INTE JAG som skrivit detta. Barnen är vår framtid skriv på DU också.

Väldigt många barn och ungdomar far illa i Sverige idag, det handlar om hundratusentals barn som av skilda anledningar mår dåligt. Vi är många som nu kräver att barnen och ungdomarna prioriteras, de är vår framtid, vår viktigaste prioritering och de skall vara PRIORITET nummer ETT!

Vi accepterar inga fler besparingar som drabbar barnen, utan kräver en massiv satsning på dem. En storsatsning på barnens behov på alla fronter ger långsiktigt enorma vinster, både rent mänskliga och ekonomiska. Varje barn som slipper ett liv i utanförskap, som inte hamnar i missbruk, psykisk problematik, kriminalitet o.s.v. utan deltar positivt i samhällsbyggandet, ger vinster i form av mänsklig, kulturell och monetär utveckling. Vi har inte råd att ställa barnen, de nya samhällsbärarna, utanför. Våra krav hjälper ALLA barn, ökar tryggheten, minskar rädslor, mobbning och ger studiero m.m. Alla vinner!

En storsatsning på barnen, skapar den nödvändiga investering som bygger vår välfärd...allas rätt att färdas väl genom livet...och skapar också förutsättningarna till resurser för god sjukdomsvård, åldringsvård o.s.v.

Hjälp till att påverka våra politiker på alla nivåer genom att bl.a. underteckna namninsamlingen vi startat.

Vi vill INTE ha ett partipolitiskt käbbel kring vad som gått fel, utan en massiv satsning i positiv och tvärpolitisk anda för att ge barnen en bra dag, idag, imorgon och alla dagar.

Det handlar i grunden om att ge även barnen den rättssäkerhet, respekt, vi som vuxna kräver, det handlar om att ta ansvar och att konsekvenspröva alla beslut som rör barnen i/från kommun, landsting och stat. Vi är alla medvetna om den ekonomiska verklighet våra politiker lever och verkar i, men ett prioriterande av barnen är ett minimikrav, ett minimikrav vi alla vinner på!


Vi kräver följande:

* INGA REPRESSIVA ÅTGÄRDER mot eleverna i skolorna. Det är FLERA VANLIGA VETTIGA VUXNA som behövs som stöd till ALLA elever. Straff får enbart motsatt effekt, särskilt för de som redan är utsatta för olika typer av övergrepp i familjen, .ex misshandel och incest. De eleverna är ofta utåtagerande eller introverta /självdestruktiva. Straff gör deras och därmed även andras situation ännu svårare.

* ÅTERINFÖR DE SMÅ KLASSERNA med specialutbildade lärare för barn med särskilda behov, barn som har svårt att sitta still och stör undervisningen för övriga elever. Detta på grund av att många av dem inte klarar alla intryck de får i stora klasser och därför inte kan koncentrera sig.

* MAX 25 ELEVER i varje klass. För många elever ger en svår arbetsmiljö för både elever och lärare och det finns alltför lite tid för en enda lärare att hjälpa en enskild elev med något.

*LÄRARNA måste få mer tid för samtal med både enskilda elever och föräldrar, samt administrativ tid för planering av undervisningen, genomgång av skrivningar och grupparbeten etc än de har idag.

* MOD OCH CIVILKURAGE behövs i mycket större utsträckning av dagis-, fritis- och skolpersonal än vad som finns nu, när man märker att ett barn far illa.


* Införa ämnet LIVSKUNSKAP i skolorna där man lär ut hur man beter sej mot sina medmänniskor, vad man ska akta sej för, vad som är rätt och fel, etc. Föreläsare kan
vara poliser, brandmän, psykologer, f.d missbrukare, f.d kriminella(t.ex KRIS), nyktra alkoholister och andra som varit utsatta själva. Dem lyssnar barn på. De kan få höra en läkare berätta om misshandel och misshandelsoffer, visa bilder eller en film på vilka skador som egentligen kan uppstå av till synes harmlöst våld.
Man ska få lära sej hur man ska bete sej och hur man väljer i extrema situationer, om man hamnar i ett dilemma.
Livräddning, brandövningar, arbete mot mobbing, för jämlikhet, sex och samlevnad, kärlek, rättigheter och skyldigheter, våld/icke våld, världsläget och hur man ser på det. Medmänsklighet, empati, filosofi, mod, civilkurage, framtid och vardagsrealism.

* Invandrarbarn som kommer hit från krigshärjade länder och haft som vardag att se människor lemlästas och dö framför ögonen blir oftast SVÅRT TRAUMATISERADE av detta och bör för både sin egen, sina medmänniskors och för hela samhällets skull FÅ OMEDELBAR HJÄLP ATT BEARBETA DESSA UPPLEVELSER.och detta måste få kosta pengar. Annars kommer det kosta samhället minst det tiodubbla när dessa barn blir hormonstinna tonåringar och senare vuxna.
Pojkar som varit utsatta för dessa hemska upplevelser blir UTÅTAGERANDE och det är ofta dem vi ser i de gäng som drar omkring på stan och slåss. Flickorna reagerar oftast med att bli INTROVERTA, att skära sig eller utföra andra självdestruktiva handlingar.
Många av dessa barn och ungdomar har själva varit utsatta för brutala övergrepp i sina forna hemländer eller sett föräldrarna bli det. Deras föräldrar har inte själva kraft att hjälpa sina barn, just på grund av detta.

* SOCIALA MYNDIGHETERoch BARN/UNGDOMS-PSYK bör reformeras, UTBILDAS för större flexibilitet. Helst ska de jobba enligt ENGELSK MODELL, där man arbetar HEMMA HOS problemfamiljen, där kraven ställs där de ska ställas: på de föräldrar som ofta är orsaken till otrygghet, rotlöshet och lidande.

Efter engelsk modell har sedan 2005 i Lund startats ett framgångsrikt projekt kallat IHF (INTENSIVT HEMMABASERAT FAMILJEARBETE). Detta gäller i familjer där en oroande antisocial utveckling utvecklats. I stället för att placera dessa barn i fosterhem prövas först denna metod.
Om det inte fungerar ska barnet komma till fosterhem som är mycket noggrant kontrollerat. Som det ofta är nu kan det i stället förvärra det utsatta barnets situation.

* SOCIALARBETARNA måste som sagt vara mycket mer FLEXIBLA än de är idag och dessutom besitta en lämplighet att arbeta inom ett sånt yrke. Samt att ha i minnet att barnets avvikande uppförande oftast är ett symptom på att allt ej står rätt till hemma hos barnet. Detsamma gäller flera av de BARN- OCH UNGDOMSPSYKEN som fortfarande finns och är beklagligt repressiva till sitt sätt att arbeta och använder mycket gammeldags metoder. Det finns mycket att lära av andra länders arbeten med barn och andra metoder att arbeta med.

* F.D NARKOMANER OCH ALKOHOLISTER med dokumenterad drogfrihet och nykterhet är sådana personer ungdomar gärna lyssnar till, eftersom de representerar ett liv de själva inte skulle vilja leva. Ingen vill bli missbrukare. Dessa vuxna är mycket lämpliga som FÖRELÄSARE inom alkohol/narkotika/tobak-upplysning. Många av dem är dessutom utbildade att föreläsa i detta ämne.
KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) finns på flera orter i Sverige och har ett fempunktsprogram för ungdomar på väg in i brottslighet och missbruk. De har också utbildat folk som kommer och håller föreläsningar.

* BRIS (Barnens rätt i samhället) är en organisation som borde lyftas fram mycket mer, få mer anslag och kunna utvidga sina fina insatser.

* RÖDA KORSET likaså. De har en fin inställning till barn och ungdom och är en stor resurs.

* Öppna UNGDOMSGÅRDAR igen, så slipper övriga folk ha ungdomsgäng
drivande runt på stan i brist på sysselsättning. På ungdomsgårdarna ska vanliga vettiga vuxna arbeta och finnas till för ungdomarna. Där finnas musik- och filmkväll, TV-rum och biljardbord samt andra sysselsättningar ungdomar gillar.
Verksamheter som ungdomsgårdar behöver inte alls vara dyrt. Kostnaderna sparar man in på de krossade fönsterrutor, vandaliserade bilar, anlagda bränder, misshandelsfall och annat som man slipper när man har de flesta ungdomarna på ungdomsgårdarna eller hemma på kvällarna.

* Ta bort betygen i lågstadiet. Samtal med föräldrarna räcker i så låg ålder.

* I ämnena Livskunskap och IDROTT/HÄLSA ska den tiden i skolan och SKOLMATEN även vara till för att visa hur viktig kosten är,för att man ska må bra. Man ska hjälpa barnen att skaffa sig sunda matvanor och få dem att förstå varför det är viktigt.
För att kunna ha ämnet Livskunskap kan man ta tid från andra ämnen. Helst ska barnen ha 2 lektioner/vecka i detta ämne, där de lär sig bli bra kamrater och pålitliga framtida medborgare.
(I USA startades för många år sedan ett ämne kallat CHARLIE. Det har även provats i vissa stockholmsskolor med mycket gott resultat, under samma namn och med samma innehåll. Vi har valt att döpa om det till Livskunskap).

* Betyg i ordning och uppförande kommer inte att behövas. Det är bättre att lära ut vad det är för något, än att kräva det av ett barn som kanske inte ens fått lära sej det hemma. Ämnet Livskunskap kommer ge barnen de kunskaper och den förståelse de behöver för att ta till sig regler och normer.

* Alla elever ska ha SAMMA CHANSER till det stöd de behöver, OAVSETT VILKEN KOMMUN de tillhör.

* Vi kräver att barnen behandlas med RESPEKT. Först när de FÅR RESPEKT kan de också VISA ANDRA RESPEKT, när de vet vad ordet innebär. Det är inte fruktbart att försöka TVINGA någon till lydnad och respekt när de inte förstår hur och varför de ska visa det.

* Om vi satsar på barnen så satsar vi i slutänden också på övriga medborgare. Inte minst de äldre. Det är våra barn som måste bli sunda och glada samhällsbärare för att vi ska kunna fortsätta leva i ett välfärdssamhälle.




(Arbetsgruppen för : “EN MANIFESTATION FÖR BARNEN”)

OBS! Länk till namninsamlingen ligger
HÄR!

5 kommentarer:

charlotte sa...

vad gullig du är!! tack

attis sa...

Hallojsan vännen. Detta ska jag genast skriva på. Vi hade förbaskat trevligt förrutom på restaurangen då. Hoppas allt är bra med dej.
Kramen

Smörblomma sa...

Ja, mycket på G är det nu, ja :) Jag skall läsa mer ur din blogg så fort jag hinner!
Verkar intressant.

emma sa...

gud va du är trångsynt ;) jag som lagar såååå god mat

Karpstryparn sa...

charlotte: Det är lugnt. Varsegod.

Svar till attis: Vad härligt. Jodå, det är bara fint.
*Kram*

Svar till Smörblomma: Absolut, det tycker jag verkligen att du ska göra.

Svar till emma: Hehe, okej.